Oväntad hjälp.

Att Sicilien är förknippad med vulkaner, vindruvor och apelsinlundar, har nog inte gått många förbi. Citrusfrukter har skördats i mängder och likaså familjemedlemmar i hämndens tecken. -Ja, nu menar jag ju alltså inte att citrusfrukter har skördats i hämnd. -Hur skulle det se ut? –Ni förstår säkert vad jag menar. Flera sammanhängande nätters arbete, kan göra en sur för minsta lilla. En gång vid en renovering av en gammal avgaspanna, på en båt liggandes i Fincantieri Shipyard i Palermos hamn hände följande. Det hade det kapats, fasats och gradats flera hundra rör, med perfektion vill jag tillägga utan att slå mig själv för hårt på bröstet. Ja, nog perfekta inom toleransen för att en skicklig kollega skulle kunna få ihop skarvarna med svetsen. Det fanns vid tillfället inte så många extra rör att tillgå, så fel fick ju helst inte göras. Trött i kroppen och trött i sinnet blev det en miss i mätningen. Jag kastade upp en nyfasad rörbit till min kollega (typ rörbit nummer 157 den natten), rörbiten kom tillbaka nästan lika snabbt eftersom den tydligt inte passade. Det hördes på en grymtande kollega. Fasad ett par millimeter för mycket och skulle bli svårt att svetsa. Okej, har man gjort fel så får man bara göra om och göra rätt. Nu står jag där besviken på mig själv och ska göra en ny. Så känner jag ett Ssschdiii...ett rapp med en tumstock och en röst som säger, - Det här får du göra om grabben! Som om jag inte fattat detta? Jag blev helt tokig! Detta rapp av förnedring, som om det inte räckte med att säga orden av att det inte blev bra, kändes mer som ett hammarslag. Rosenrasande gick jag upp till båtens akterdäck för att ta en nypa luft. Ställde mig mot relingen och tittar ut mot havet, jämte mig hör jag en person säga, ( Tänk er nu...att vi står vid en reling på en båt. Tittar ut mot havet. Bry er inte om att båten ligger i torrdocka, eller förresten, tänk er att det är i torrdockan. Det blir lite mer skitigt maffioso och spänning över det hela då och att personens röst jämte mig, talade lika hest som Marlon Brando i Gudfadern.) –I can siii that yo aare aaangry, -Ja, jo, yes, får jag ur mig. -Whaaat shall yo do about iiit? Do what?,sa jag –Lissen to mii aa, yo havv a problem, then yo need to write a letta and pott tha letta on tha Falcone tree tonight, to wish something. Wish?, sa jag –Yees, how to solve tha problem out? Detta kändes lite väl drastiskt för mig med att sätta upp ett brev på ett träd och önska hjälp med ett problem av en familj. Sen om detta är en sägen eller verklighetsbaserat att man gör eller gjorde så, har jag ingen aning om. Spännande iallafall. Det vilar en både spännande och en magisk känsla över hela denna ö. Något jag inte kan ta på men härlig sådan. Jag vill tillägga att ilskan gick över och ingen kom till skada och även en ursäkt över rappet hördes, (annars hade brevet åkt upp. ;) Hade först tänkt skriva om min ringa ålder då detta hände men åldern har ingen betydelse. Man beter sig inte "fnättande" med tumstockar mot någon, oavsett ålder.

Kommentera här: